Modermodemet

Bartek (00:01)
Hörni, modermodimet är här igen. Bara ett ticket till jag och...

Anders (00:07)
Anders heter jag.

Bartek (00:09)
Hej Anders! Trevligt att vara tillbaka. Syn att jag missade förra gången. Det ledde som ett jätteroligt avsnitt till så ledsen att det blev tekniskt strul.

Anders (00:20)
Ja, men det måste ju hända en gång, tänker jag mig. Och lika bra att det hände med Pontus. Nej, det var en gåta, jag ska inte sagt. Jag skojar bara. Snarare var det lika bra att det hände med Pontus som vill komma tillbaka igen och prata med er och gärna prata om sånt här utan att känna att man måste tvinga honom att komma in igen som en tjänst. Det ska bli kul att få ett tredje spelavsnitt.

Bartek (00:23)
Ja, ja.

Ja, snyggt reddat.

Generellt så tycker jag att vi får mest respons på spelavsnitten. Det är lätt relaterat.

Anders (00:54)
Ja, men vi får inte mest lyssningar. Mest lyssningar får vi på rekryteringsavsnitt. Tidligen.

Bartek (00:59)
Samma med kompilator, jag hade ett med Jakob och ett med Henrik. Om att rekrytera och måsaka jobb och de slog typ alla rekord. Alltså första lysningsveckan. Med typ 20 procent.

Anders (01:17)
Tänk att de sprids lite utanför IT -boomer -kanalerna som vi här är annars lite. Det räcker ju med att liksom, i vårt fall räcker det med att 20 pers lyssnar mer. Så är det liksom, oj, här är en spik. Så det är klart att det är marksnabbt.

Bartek (01:22)
Hahahaha

Precis. Jag har en liten agenda för idag, för ovanlighetens skull. Jag har en grej som jag vill bolla med dig och med lyssnarna. En Seinfeld slash Larry David -episod som händer med här i veckan. Helt it -orelaterad. 2 % it -relaterad. Sen har vi fått lyssnarbrev. Älskar att få lyssnarbrev. Från Henrik, som jag...

som var med i kompilator och pratade om att söka jobb. Hon har skickat in ett mejl, det ska vi läsa upp några röder ifrån. Och sen har vi lite diskussionsämnen, du och jag. Så ser agendan ut.

Anders (02:21)
Kör igång!

Bartek (02:22)
Jo, min Larry David -episod. Jag var på det lokala ICAT. Det är ett jättebra ICA. Jag handlar alldeles ofta där för de är ganska dyra men de har väldigt mycket grejer i ett litet ICA. Och så finns det en kvinna där som... Jag vet inte vad hon heter och hon vet inte vad jag heter men vi morsar på varandra. Jag har gått in på det där ICAT i tio år så vi känner igen varandra och snicksnackar.

Och häromveckan sov jag inne där. Ganska stressigt barn med eftermiddagsrushen. Jag brukar snåla mig och ta kassar. Jag brukar, för det är bara typ tio meter till bilen från kassen så jag skiter i att ta kassar utan jag bär allting. Men nu hade jag typ oljor och vinäger och liksom glas som högristprojekt att bära. Så jag ångrar mig åt

Jag tog en kasse i självskanningen. Efter att jag hade passerat den här skärmen när man klickar i hur många kassan man har. Jag skitsamma, jag blippade den tänker jag. Och så blippade jag och så står det typ Du kan inte... Du kan inte... Lägga till påse på det här sättet. Men det finns liksom ingen sätt att gå tillbaka och lägga till i en påse. Jag skitsamma, ICA går inte omkull för att jag tar en påse tänkte jag. Och körde på. Och fick en avstämning. Och den här kvinnan som jag...

brukar chitchatta med kommer och gör en avstämning och hon glömmer också att lägga till påsen i avstämningen och så får hon panik. Nej nu glömde jag påsen nu får du en dålig avstämning så att min social credit score sängs. Det gick ju igenom du lade inte till kassen. Och så var det en kollega som rop på henne så jag hade inte

Jag hade inte förklarat mig själv. Nu är min fråga till dig Anders och till lyssnarna. När kan jag börja gå till det ikat igen?

Anders (04:30)
Varför är det inte nerbrunnet än? Det är min fråga.

Ja, nej det där är ju typiskt jobbigt. Jag har ju absolut felblippat och missblippat, eller missblippat kassar. Speciellt på Willys, där jag bor, så har de både vita och bruna pappkassar. Jag vet inte varför, jag vet inte om det är någon skillnad i kvalitet eller look eller liksom om det bara är en fashion statement. Men jag tror att de kostar lika mycket. Eller så är de kanske en krona dyrare än de vita. Men ibland så är det som att de bara har vita kassar liggandes. Fast det bara finns en brun kasselblipp och då känner man ju skitsamma liksom.

Men jag tänker alltid, tänk om avstämningen, tänker om att avstämningen sker och så där. Men Willys verkar ha någon slags ganska bra tracking av att man liksom, jag får färre och färre avstämningar. Och jag är aldrig heller mer så här läggad med sådana folkkväll för de vet att jag är över 18 eller någonting på idet liksom. Så det är rätt skönt. Vilket är synd eftersom jag kan dra min favoritskämt som är typ, är det lägg på glass? Haha. Men ja.

Bartek (05:15)
Mm.

Mm, okej.

Det är därför de har slutat frågan.

Anders (05:34)
Nej, det är han glasskillen. Ta bort honom bara.

Bartek (05:40)
Det är mitt stora bekymmer för nu måste jag inte bara poppa in där och köpa fredagsschipsen utan jag måste åka till Willys som är 2 km bort. Det sabbar hela min vardag men jag tänker att tre veckor tänker jag vänta innan jag går dit igen.

under broarna.

Anders (06:04)
Ja, men jag kan verkligen höra Lord David temat i huvudet kring detta.

Bartek (06:07)
Hahaha.

Någon om detta, vi har fått ett mail också från Henrik Varne som var med i kompilator och även har mailat modermodellen så tummen upp till Henrik.

Jag läser innan till, han har skrivit ett ganska långt mejl och han...

Jag kan läsa två grejer för han tipsar om länkar och de vill jag gärna vidarebefordra till folk som ryssnar. Hej, gillar det verkligen avsnittet om karriär och rekrytering? Några tankar de väckte hos mig. Nummer ett, jag håller med om att man som utvecklare känner att man skapar något som är användbart för andra. Den känslan ger stor mening tycker jag. Jag blev väldigt glad när jag hittade hur bra Fred Brooks beskrev det i boken The Mythical Man -Malf. Någonting som jag skrev om här och så en länk till hans blogg som vi ska...

Länka till i show notes. Nummer två när Bartyck pratade om professionell petsom. Kommer jag tänka på en intressant blogg post som Steve McConnell skrev angående att andra aktiviteter också har problem med tids uppskattningar. Och så länkar han till bloggposten som handlar om att bygga ett fort till sina barn. Så de två kommer vi länka till i show notes.

Tack Henrik för Lyssnarbrevet. Vi älskar att få Lyssnarbrev. Ni kan skicka till Larry David at modermodement .se eller vilket annat ord som helst. Vi har en catchall.

Så vidare till dagens ämne. Vilket är Safe eller Safe Scrum projektledning hur man liksom organiserar sitt arbete i team. Jag är jätte nyfiken på hur du Anders organiserar ditt arbete när ni bara är det du och en till utvecklare.

Anders (08:17)
Nu är vi lite fler folk på företaget, men fortfarande inga utvecklare. Vi har varit fem personer från start till ett par år.

eller i två år i alla fall var det så. Och då var det jag som back -end utvecklare, databasansvarig och även lite sådär allt i allo, it -person. Och så min kollega då som är front -end -utvecklare som har byggt allt utom kanske tre rader typescript i hela vår front -end som jag har gjort och mistag någon gång. Och sen är det då...

chef, grundar, säljare, och domainexpertoriet och datanalytiker och så där. Så vi har varit ganska få från början. Alla har haft tydliga roller med tydliga ansvar och alla har varit väldigt självgående. Så det har varit utgångspunkten. Och eftersom alla också varit med från början, i alla fall då vi fem som har byggt upp mycket av tjänan liksom i produkten när vi säljer och så där så är det... Det finns väl ett litet distans.

Hela vägen från slutkund till personen som sitter och skriver if -satser, som jag i det här fallet, så är det två människor ungefär i distans. Det har ju format mycket av hur vi arbetar såklart. Vi har vädret lite struktur på... Vi har ingen produkt -ägar -typ av funktionalitet i någon av oss. Det görs ju implicit då av kanske mig och min utvecklade kollega som på något sätt...

styr och ställer bland kraven och ger lite feedback och lite idéer kring prioriteringar och så där och vad saker kan ta i tid och hur mycket risk det finns och så där men men det görs väldigt mycket i samrör med alla andra som har olika idéer och behov och kundbehov som kommer in liksom eftersom då våra säljare är också produktkunniga de är experter liksom

Det är en extrem lyx, jag har aldrig haft det så förut. Jag önskar att jag alltid får ha det mer eller mindre. Det stora där är nog tillit. Vi behöver inte processer nästan. Ingen behöver hålla till svars för prioriteringar. Tekniska beslut eller kundkrav. Alla vill åt samma håll.

Bartek (10:37)
Mm.

Mm.

Anders (10:54)
ha koll på och förståelse för att respektive människas kunskap liksom är viktig. Även om vi ibland har olika idéer eller olika mål eller olika prioriteringar liksom så finns det ingen sådan här, ja men om vi prioriterar det här så kommer jag som chef för Ytterse dålig ut i min review liksom eller att jag måste, vi måste göra det här för att annars blir utvecklarna missnöjda. Så det är inget sånt, utan snarare en tillit åt alla håll.

Det funkar ju bara för att vi är få. Det funkar ju bara för att vi är två antal människor som känner varandra. Väl, varav flera av oss är bekanta sedan innan företaget startades också. Som allt är liksom som bakgrund så processen vi har är ju vi har ett Azure DevOps -bräde som har några kolumner som i princip är backlog, pre - och doing, done och mer eller mindre. Azure DevOps använder vi för att vi använder Microsoft i övrigt.

Bartek (11:27)
Mm.

Anders (11:52)
Det går att dra kort på brädet. Det är liksom det som behövs. Det skulle lika gärna kunna vara en fysisk bräd. Fysiskt bräd om inte jag satt i Göteborg eller i Västkusten. Så det är väldigt lite process. Och vi har inte heller så mycket. Vi har liksom ingen typ av review eller retro. Så vi pratar ju bland de saker som inte gått bra eller som har gått bra. Men det är lite ad hoc. Även då prio möten och liksom vad kommer under kommande halvår. Det tar vi när det behövs.

Så vi är väldigt fria från det. Det var jätteskönt. Jag skulle inte skala till 10 utvecklare alls eller ens fem utvecklare tror jag. Men det är väldigt skönt som det är just nu.

Bartek (12:34)
Gud vilken dröm det låter så. Bakgrunden till att jag ställde den här frågan är att jag är inne på mitt åttonde år där jag jobbar inte hos samma kund men i en organisation som kör Safe, Skilled Agile Framework. Är det det är att stå för?

Anders (12:52)
för enterprises.

Bartek (12:57)
Såklart.

Anders (12:59)
Tror jag i alla fall. Jag kanske har fel nu, men jag tror det.

Bartek (13:03)
Och det är inte min favoritgrej i världen. Men, ju mer jag jobbar med det så inser jag att det kanske är...

Det kanske är liksom ett lokalt maxima. Det blir inte bättre än så här om man ska ha en stor organisation. Det finns liksom olika take på det men känner du till termen... den ska jag läsa innan till. Carcinization.

Anders (13:40)
Nej.

Bartek (13:40)
Givet tillräckligt med tid så kommer alla livsformer att utvecklas till en krabba. Krabbor har utvecklats typ 10 -15 gånger oberoende av varandra. Det är liksom en slutgiltig evolutionär form. Ja. Det känns som att alla...

Anders (13:58)
Hårt skal, stora klur.

Bartek (14:05)
utvecklingsprocesser för stora organisationer kommer landa i något som ser ut som safe plus minus några termer och features.

Och grejen är, där jag är nu var jag för tio år sedan och då körde de bara liksom scrum rakt upp och ner och varje team körde sin egen scrum. Och det var ju omöjligt att få någonting gjort för hade man minsta beroende på någonting. Ja men då...

fick man hoppas på att ens PO hördes mer i möten än andra teamets PO. Det är lite så fortfarande en safe, men det finns ändå ritualer och regler för att flagga för sånt. Det är inte effektivt för fem öre, men saker blir gjorda deterministiskt.

Så det är väl det jag är ute efter. Det kanske är en skatt på att...

Att få ha en stor organisation är att man får räkna med att man är 20 % effektiv sett till alla utvecklare.

Anders (15:27)
Ja, vad kul att det här var vinkeln för jag tänkte att det skulle vara ett avsnitt av Safe, Agile, så det var roligt, vad glad jag blev att det här var din utgångspunkt för samtalet. This just got interesting så att säga.

Bartek (15:33)
Hahaha.

Ja, eller så här, jag tycker fortfarande, safe and agile, men det är som kapitalism, det är det sämsta som finns bortsett från allt annat som har provats.

Anders (15:43)
Ha ha ha ha!

Ja, jag förstår. Min första tanke är att det här speglar någonting jag ofta tänker kring mjukvaroramverk. Att man liksom börjar om och ska bygga den eleganta lösningen som inte har alla de här fula grejerna och alla böka abstraktioner och blablabla. Kolla här, det här är så enkelt. Det är bara ett vilaager för att ta reaktiexemplet.

Bartek (16:05)
Hmm... Hmm...

Hmm.

Anders (16:16)
Men sen vill man göra saker vid dagens, så måste man ändå bygga på state -hantering och jäda jäda, så är man där igen. Och det här tänker jag är lite samma sak som du säger, att det finns liksom en... Det är väl en komplexitetsfråga. Att om man bygger ett IT -system eller om man bygger ett gränssnittsramverk eller om man bygger en organisation, så finns det en komplexitetsskatt som bara växer och växer ju större man...

gör det och hur mycket krav man har på det liksom och det kommer inte ifrån tror jag. Sen kan man ju hitta bättre och sämre lösningar på det och man kan itellera och göra insikter och liksom.

Bartek (16:46)
Mm.

Anders (16:56)
jobba fram någonting som är lite bättre. Men tanken på att man ska hitta den rätta lösningen som får bort allt det jobbiga böcker med att vara människa eller med att jämka affärskrav i ett gränssnitt eller vad det nu är, det tror jag man får släppa. Och också för människor som kommer med nya idéer, om det är tekniska eller något annat.

Bartek (17:15)
Mm.

Anders (17:22)
Sluta utgå från vi är inte som det där. Vi är den enkla lösningen. För det är alltid bara en lugn. För antingen har man inte det där som de andra har. Eller så har man visst det och då är det lika mer eller mindre komplext på något sätt ändå. För det mesta. Så gärna lite mer ödmjukhet kring de här superenkla moderna, perfekta lösningarna. Vad det nu är för sorts problem. Svärmenen rör sig inom.

Så jag delar nog din spontana känsla där att det är svårt att hitta ett alternativ som inte är mer eller mindre samma skrotokorn.

Bartek (17:55)
Mm.

Det är ett jätteroligt anti -pattern som jag har observerat också. Till slut blir det något högt höns som är lite mer rock 'n 'roll än alla andra. De läsnar på att ingenting blir gjort och sen går de till någon liten byrå med tre sköna kepskillar i en källarlokal på Södermalm.

Och så får de bygga någonting och det går jättefort och de är jätte effektiva för att de står utanför liksom den här safe processen och alla är jätte imponerade. Och sen så kastar de det över stängslet till något förvaltande team och så sticker de iväg till nästa. Och det händer om och om igen. Det har hänt på tre olika bolag som jag suttit på.

Man liksom tar in.

utomstående och liksom deras stora förtjänst är att de inte är en del av den här processen.

Jag vet inte.

Anders (19:08)
Jag menar, de levererar en perfekt svär och alla maskiner vi har, det är bara fyrkanter. Det är bara att slag in den, den är jord, den är perfekt, den är klar. Men det var inte det svåra. Det är som när man skriver enhetstester för sin perfekta funktion som är jättenkla att testa. Det är så bra av testning och sen sitter man där och skriver test för det som sker på riktigt. Det är jättejobbigt. Jag uppstår inte i mottestning. Men det är det här isolerat, det är alltid lätt.

Bartek (19:16)
Mm.

Mm.

Anders (19:38)
jämfört med det som sitter ihop med verkligheten och alla andra system och alla andra krav. Ja, man har sett det förut och verkligen.

Bartek (19:48)
Ja, det var...

En del av patternet är att de som bara ser ytan är super imponerade och jättenöjda medan de som ska ta emot det är de sliter sitt hår för nu måste de typ iframe in någonting som är hostat gud vet vart.

Ja, det var nog allt jag hade på ämnet. Jag vet inte, har du några tankar?

Anders (20:13)
Vart sen?

Ja, jag har aldrig suttit i en organisation som har använt Safe eller försökt använda Safe eller den typen av storlek. Det största jag har jobbat i är ju en cell som vart några hundra anställda inom IT och sådär och även annat kring så att medelstor kanske är det. Och där var det ju liksom varje team var ju sågvitt jag vet självgående och ganska fria att välja både

teknik och metod och process själva.

Och där hade vi inga problem just förrän det uppstod beroenden. Som man inte tänkt att det skulle komma liksom. Runt GDPR -tiden skulle det byggas en central GDPR -rapporterings - och spårningstjänst till exempel. Och då var ju alla tvungna att integrera mot den på olika sätt. Och det uppstod också just beroenden. System A och System B hänger beroende på varandra. Eller system B beroende på system A. Det är lugnt.

Men sen ska rapporteringen in till GDP -tjänsten och så insåg man att det blir dupliceringar eller de måste stämma av varandra och så plötsligt går saker sönder. Det går sönder i processen för att de måste vänta på varandra. Så när det väl kom fram de mer kladdiga beroenden så blev det jättemycket bök och stök. Någon var tvungen att sitta i mitten och säga nu är det så här alla gör, jag bestämmer det. För jag har mandat att göra det och så blev alla missnöjda men det var så det fick vara för att det skulle gå framåt.

Bartek (21:38)
Ja, så där.

Jag känner att man inte får några vettiga verktyg att jobba med de här beroendena. I save har man en tavla och så drar man snören mellan giror som man har beroende mellan teamen. Så det blir någon slags matris. Men det är...

För att återigen använda kapitalismen som... Det är ju som... Det förutsätter ju att alla är rationella aktörer. Och liksom det tar helt bort allt mellanmänskligt och...

Jag vet inte vad jag var på väg med det här. Inte bra i alla fall.

Anders (22:41)
Jag tror att det är just det du säger, den här mellanenskliga affektionen som uppstår. Det är där den här enterprise tax -grejen kommer in. Det går inte att lösa på ett programmatiskt eller automatiserat sätt. Man måste sitta i möten med chefer som är osams. Man kan inte ha tio mot tio utvecklare som har en kreativ session om vad som är bäst lösning. Det går inte heller. Då måste man abstrahera upp till en person som kan vara produktägare.

Bartek (22:59)
Mm.

Anders (23:10)
någonting som kan föra talan en orchestrator precis, så nu måste man orchestrera dem. Jag tror att det är skitsvårt att lösa det på ett snyggt sätt. Man får vara lite ödmjuk inför det. Det är bara att vara RGM och lite A och så löser sig allting. Så är det ju inte.

Bartek (23:11)
En orkestrator.

Det jag hör är att vi behöver ett kubinetis för människor.

Anders (23:30)
Ja, absolut. Så länge det skrivs med jämbel så är det lugnt.

Bartek (23:36)
Hehehehe

Alla människor sitter och skriver jäml och kommittar.

Anders (23:43)
Vi kanske kan låta den här reflektionen vara en inbjudan till fler att höra av sig över detta. För det här känns som sådant som många har erfarenheter av och idéer om och tankar om. Så medla gärna in så kanske vi kan plocka upp det senare. För jag känner också att jag har lite svårt att säga något mer än vad jag har sagt om det här som inte bara är att jag säger samma sak igen med nya ord.

Bartek (23:55)
Mm.

Mm.

Det är synd att Patrik inte är med idag för han sitter på en större organisation än vad du sitter på men är mindre än den som jag brukar sitta på. Det hade varit intressant att höra hans inspel men han är på företagsfest.

Anders (24:20)
Han får väl maila han också helt enkelt. Ett lyssna mail från Patrik, det har varit mysigt.

Bartek (24:29)
Han har chansen att göra det klockan tre i natt efter företagsvästen på bussen hem.

Anders (24:35)
Oj då, det kommer bli ett bra mail. På mobilen också, perfekt.

Bartek (24:39)
Hörrö det här partrikt, det är en utmaning.

Anders (24:43)
Jag har ju nästa eventuella ämne på loot här som jag går på i morse vilket är att rosta, att bli ringrostig i sitt yrke lite. Det upplevde jag igår när jag skulle skriva en verkligen så här minimal, fulhackad liten index HTML -sida för att testa en backend flöde. Så verkligen sådär, jätteenkelt.

Det är två API -anrop som ska kopplas ihop och sen ska man visa lite state visuellt för att visa hur det funkar ungefär. Så så busenkelt att göra i teorin. Och i praktiken satt jag bara där och sa ska jag bara göra statiska site, alltså bara posta formulär. Fast API är ju gissam redan så att jag kanske ska göra någon frontend -aktig spa -lösning.

Men hur ska jag göra det? Kan jag bara ploppa in en React .js här? Nej, då måste jag ju bygga. Och så går jag in på Reacts dokumentationer och säger att jag använder ett framework. Använder ett Next .js framework för att köra React. Det här kommer inte att sitta bra. Så att backa från det. Och nu slutar vi med att skriva allting i bara vanilla JavaScript. Men även det är ju jättesvårt när man inte gör det någonting. Men...

Det är ändå så här, men hela JavaScript är ändå lite bökit och inte så mycket man använder liksom, men bara skriva HTML -filen. Alltså bara skriva index .html -filen första gången. Jag minns inte hur jag gör det. Så jag måste använda HTML5 -snippet än i VS Code. Fast jag sitter ju i Go Land och gör det här, de har ju också index, HTML -stöd och så, men jag öppnar VS Code och skriver HTML5 -snippet, kopierar in den. För att jag vet inte hur man skriver en head tag längre, eller vad ska man ha? Viewport tag? Vad ska man ha i ett dokument idag?

Bartek (26:18)
Mm.

Anders (26:36)
Jag har skrivit ganska mycket HTML i mitt liv trots allt, men jag har inte gjort det alls de senaste tre åren. Och att sitta med ett tumdokument och börja från början att skriva HTML, vad fan, hur gör man det? Eller jag har skrivit. Så det är intressant hur snabbt man tappar den här bekvämligheten med någonting som man inte gör på ett tag.

och att det känns otäckt att öppna ett tomt dokument, ett nytt projekt, liksom om man inte gjort det på ett tag. Som du sa nu, pratade om det här kort innan poddinspelningen så sa du att det finns många som inte har gjort solution new project på tio år liksom. Och det är verkligen så tror jag. Man gör det där en gång och sen så rör man det inte nästan alls på flera år ofta. Och inte heller inkorporera så mycket nytt.

Bartek (27:28)
Det var baserat på en person som jag jobbade med. Han var en svetsare som hade ombildat sig till utvecklare. Han var bra på sitt jobb och hade koll på domänen. Han hade koll på domänen men var helt beroende på att...

Visual Studio var öppnad på ett visst vis och att SQL Management Studio var öppnad på ett visst vis. När hela företaget bytte datorer så satt han helt hjälplös och någon fick komma och hjälpa honom. Men när han fick tillbaka Visual Studio och SQL Server som det var förut så var det bara tuta att köra igen. Jag har läst

på Hacker News så tar det med en nypa salt men jag har läst att samma sak visar sig bland massa nyutväxade som gick raka vägen från högskolan till ett fängföretag under de här vilda åren när de bara rekryterade på kilopris nästan. Och de hoppade in direkt i

och där det fanns alla de här stödssystemen och interna projekten som hjälpte en. Sen fick de sparken och så skulle de börja på ett nytt företag och de kunde inte grundläggande grejer för att de var så vana vid det här ekosystem som fanns på de här jätteföretagen.

Anders (29:19)
Det är också företag som vinner på att ha Allting klart liksom. Ja men kör våran templategrej så får du upp ett repo med byggstegen som behövs. Så du kommer inte integreras i våran pipeline. Jaddejadde. Det är ju extra mycket sådant på större företag att tänka på. För att de tjänar på det. Att liksom inte behöva. Ja men ni får göra som ni vill. Det skulle inte gå på Google. Kan jag gissa i alla fall. Till stor del. Så det kan jag verkligen se hända. Men det är ju den personen du nämner här. Det är ju verkligen.

Bartek (29:31)
Hmm.

Mm.

Anders (29:49)
Det är ett väldigt bra exempel på någonting som jag tycker man ska ha i åtanke. Det här liksom... Vad ska man säga? Det här så heter scrappy. Hacker, lär sig nya tekniker varje vecka, testa nya grejer, bleeding edge. Den personligheten som man ju själv inte identifierar sig med kanske alltid men som man liksom känner till, interagerar med...

När man läser en blogg så är det en sån människa som skrivit den. Det är inte en svetsarexemplet som skrivit den. Men för många företag så behövs det ju hundra sådana människor som du har nämnt och en person som kan liksom tänka ett varv till på pipeline eller på byggsteget eller uppsättning eller projekt exempelvis och så vidare. Och sen om de är mer värdefulla kanske man inte svarar på riktigt i beror på var man är och vilka behov man har.

Det är lätt att känna det här, man måste ha VS Code och MSSQL och allting måste vara GUI och klick, klick. Men att kunna ha koll på ett domain och att översätta domain -krav till kod, det är kanske det mest värdefulla i termer av om man inte hade det så är allt annat skitsamma.

Bartek (31:09)
Men för att knyta tillbaka till ditt HTML -exempel så hade jag exakt samma problem för på nuvarande upptagelse har jag suttit i... Jag har satt nästan ett år och typ klickopsade över system från on -prem till Azure Jag skrev i princip ingen kod under det året och så fick jag hoppa på ett nytt team i våras och det var jätteringrostigt att komma igång och börja koda igen.

att man har suttit och mest typ läst loggar och requestat brandvägsöppningar.

Uhm...

Men på andra sidan så tycker jag det är lite som att cykla. Man kanske inte slänger sig ut ur värsta Mördnabacken direkt men man kommer ihåg. Och det kommer tillbaka ganska snabbt.

Anders (32:06)
Det är det man hoppas.

faktiskt. Jag tror att det är svårt att undvika det där. Man kan ju inte hålla sig, liksom, ajour på allt man någonsin gjort. Är det alla intressen man haft, eller så, det finns ju ingen möjlighet att göra kod katas för allt man någonsin har gjort varje kväll, såklart. Och visst, på något sätt kan man tänka att ens förmåga att lära sig och att plocka upp kunskap igen, den höjs ju i alla fall.

Bartek (32:27)
Mm.

Anders (32:39)
över tid, även om man inte minns allting i detalj. Men det var intressant den här känslan bara att jag känner mig så... vad heter det på svenska? Stumpt. Vad ska jag skriva här? Är det en HTML tagg man börjar med? För någonting som är så basic att det används ju konstant varje dag och även i det vi bygger är också HTML i slutet av. Man tittar i de där markappen då och då.

Bartek (32:51)
Mm. Mm.

Anders (33:07)
Men man ser inte allt det där som allt det är där. Och om vi inte hade haft tvingats att dålösa problem med vår CI -pipeline hade jag ju glömt allt det också efter några år. Att bara rulla på vår uppsättning och sen så måste man göra någonting. Och så är det bara, men... Jag hackar in det här på något sätt så det funkar skitsamma.

Bartek (33:30)
Nu när du pratar om det här så kommer jag tänka lite på .NET Framework och .NET Core och hur mycket bättre det har blivit för .NET Framework det fanns inte på kartan att någon någonsin bara satte sig ner och typ öppna tomt Visual Studio och skapade allting för hand. Det fanns inte. Det var så jävla mycket boilerplate som liksom var tvungen att vara på plats.

för webb Jag minns faktiskt inte hur det var med konsolprogram men jag tror det var samma sak där Jämfört med hur .NET Core eller .NET som det bara heter nu Där kan man faktiskt sätta sig och liksom bara skriva ut Det är inte jättemånga radikod Och det tror jag inbjuder till att man lättare retainar den informationen när man förlitar sig på Wistr Så för all del samma sak med React

antar jag. Vår favorit hackkyckling men... Nu har jag inte rört angler på jättelänge men jag kan inte... Jag kan tänka mig att det är samma sak där. Att det är liksom mycket boilerplate för att ens få upp någonting på skärmen.

Anders (34:48)
Jag kollade in Svelte igår lite kort också. Det är lite sådär snabbt och ledigt. Det är min känsla kring Svelte. Jag öppnade deras tutorial och så klipper jag in installkommandot. Eller typ npx, create Svelte, myapp. Och så bara fylls det med konfiggrejer och prettier konfig.

Bartek (35:08)
Mm.

Anders (35:16)
Static, Source, Index, blablabla typ tre mappar och tio filer. Jag förstår att det är sånt som behövs men det finns ju inte den här. Bara skriv i snippet och dropa in knockout .js filen här. Så får du det du vill ha lokalt. Jag vet att i förre react tutorialen för några år sedan så börjar de ändå med en sådan här inline. Det är bara inskriptet här och så kommer den köra en ful live.

transpilering av J6 -koden. Det kommer inte vara snabbt, men det funkar för att komma igång. Det var det jag ville ha igår när jag satt och hittade en lösning snabbt. Det här lätta där man förstår allt sitter ihop på något sätt. Det är ett värde, det är klart att man inte kan börja så varje gång heller. Om man nu har beroendena på linting och kompilering av varkap -språk och så vidare. Det är klart att det inte bara går att...

skriver förmörjan varje gång för det är ju inte värdefullt att lägga tid på det men man blir ju lite leds på något sätt också att det inte får vara så. Nu faller vi tillbaka i det ämnet känner jag. Jag ska inte vänta i meningen men...

Bartek (36:24)
Jag ska bara nämna min svetsarkollega. När vi jobbade ihop hade vi typ AngularJS, den första Angular -versionen droppat och alla var helt hype över det. Jag höll en workshop där vi skulle tillsammans installera och testa att bygga något enkelt för att få känna på. Vi skulle typ installera...

Vi ska köra från kommandoprompten, installera bower och mpm. Och typ 20 minuter innan i den här sessionen ställde sig Sweatshain. Nej hörrni, det här är inget för mig. Jag hoppar det här.

Det är fastnade i mitt huvud. Jag hade inte så smickrande tankar om det då, men jag har det mer nu.

Anders (37:07)
Underbart.

Menar du om hans reaktion?

Bartek (37:23)
Ja precis, hans attityd till lärande.

Anders (37:27)
Det är intressant. Jag har också en sak som tassnat i mitt huvud. Jag tänker på det ganska ofta. När jag var ganska ny som utvecklare, professionellt, kanske tre år eller så in i min karriär. Jag jobbade på en webbyrå. Alla var ju mer eller mindre som jag. Ungefär min ålder. Nästan alla var killar. Alla tyckte om brädspel och öl. Typ.

Det var kul. Jag var kanske 25 eller någonting. En av mina kollegor som tyckte mycket om och som var en duktig utvecklare. Han sa redan då att jag hade varit och programmerat hemma. Varför skulle jag göra det? Det gör jag på jobbet. Jag minns att jag blev besviken. Jag tycker ju om dig. Du är ju en skön kille som gillar öl och brädspel. Vad menar du? Jag går hem och skriver haskel på kvällen. Varför gör inte du det?

Och den, liksom, min reaktion på hans svar, eller det han sa där, har jag liksom fått reflektera över typ varje år i mitt liv sedan dess. Och tänka på så här, hur kände jag inför min reaktion nu? Och nu känner jag ju som han, mer eller mindre. Jag tycker om sånt där pill också, men jag gör det ju inte längre. Det är väldigt sällan jag sitter med sånt. Det händer liksom en gång i året. Men, eller så. Men det är ingenting jag...

Längtar efter. Det är ingenting jag saknar. Är det en önskning att jag fick kvar?

Bartek (38:56)
Det är som att man inte målar vår hemregubba längre.

Anders (39:01)
Nämen typ.

Och det var just den här känslan att jag skulle bli besviken och lite provocerad på något sätt. Över att han är en duktig utvecklare som är lik mig på många sätt men som ändå inte sitter hemma och gör Adventure of Code liksom. Utan han gör annat i stället. Han är ute och jagar med sin pappa i skogen liksom. Till exempel. Sådana grejer sådär. Som nu känns för fan vad skönt det är att också göra. Varför fick inte jag göra det när jag var 25 liksom.

Bartek (39:31)
Hehehe

Men var han 25 då eller var han äldre?

Anders (39:34)
eller hugga ved. Ja, kanske ett och ett eller mer, men däromkring. På det sättet var han ganska före sin ålder på ett sätt. Så det är bara någonting jag har tagit med mig sedan dess. Den här känslan av besvikelse och att hon inte är en hemmahackare som en själv. Och nu då också har jag ändrat min känsla inför detta. Så likt du och din svetsar

kollega.

Bartek (40:04)
Vi har förvandlats till allt vi förkastade.

Anders (40:08)
Precis, vi var ju de utvalda vad är det som har hänt?

Bartek (40:11)
Hahaha.

Jag har jättemycket tankar om det här men jag tycker att de faller bättre under ett annat ämne som vi har diskuterat om att prata och jag känner att jag vill ha med Patrik där också så vi kanske sparar dem till nästa avsnitt. Generalist vs specialist.

Anders (40:28)
Vilket ämne då?

Bartek (40:35)
Och med det så måste jag nog avrunda för min del. Du är välkommen att sitta och hålla låda själv.

Anders (40:45)
Jag ska bespara alla inklusive mig själv. Det är den upplevelsen tror jag.

Bartek (40:51)
Men tack för den här gången och vad sa vi är det här sista avsnittet innan sommaren?

Anders (41:01)
Jag tror inte det. Det beror på lite hur det ser ut i juni. Jag är borta nästa vecka, så nästa vecka är ju inte jag tillgänglig alls.

Bartek (41:08)
Nej, och inte jag heller. Då får Patrik sitta och hålla låda helt själv.

Anders (41:13)
Mm. Han kan knäppa med sin snusdosa i nicken i en halvtimme. Ja, nej men kanske ett till.

Bartek (41:19)
Veckan efter. Ja precis så har en contingency plan.

Anders (41:28)
Ni kan börja lyssna från början igen. Som sådana här superfans gör.

Bartek (41:29)
Hahaha

Precis. Och skriv ett mejl. LarryDavid .modevendévent .se

Anders (41:39)
Jättegärna mejl. Jag tycker också att det är jättekul att få det. Både folk som har snälla ord men bara reflektioner och kritik. Så länge ni är trevliga så mejla på.

Bartek (41:50)
Jajamen. Tack för den här gången!

Anders (41:53)
Ha det så bra! Hej då!

Bartek (41:54)
Hej.